Hem Felanmälan Bra att veta Historia Styrelse Stadgar Ekonomi Bilder Kartor



Ivar Los park, Bastugatan 26, sommaren 2012.
De praktfulla träden är askar.




Ungefärlig planskiss för Bastugatan 26, i kvarteret Kattfoten större 4,
år 1934.

Husen C och H byggdes förmodligen alldeles efter den stora Mariabranden 1759. C och D revs 1935. E till H 1938.

Mamsell Maria Andersson ansökte 1856 hos myndigheten om tillstånd att få flytta ett nyligen inköpt lusthus till tomten på Bastugatan 26. Tillståndet beviljades. Okänt när lusthuset revs, men det verkar finnas med på Einar Jolins målning Stockholm från söders höjder, från 1938.




Del av Bastugatan 26, 1908. C på planskissen.
Foto: Larssons Ateljé / Stockhoms Stadsmuseum.




Bastugatan 26, 1931. C på planskissen.
Foto: M. Trysén / Stockholms Stadsmuseum.

Det låg två kvarnstenar utanför det här husets dörr. Inte så konstigt kanske. På söders höjder fanns det nämligen gott om väderkvarnar i äldre tider.




Kvarnar på Mariaberget.
Del av ett kopparstick av Frans Hogenberg från 1570.

På stadsingenjör Petrus Tillæus Stockholmskarta från 1733 kan vi räkna till 33 kvarnar på Södermalm. Tolv i Maria församling, varav två på Mariaberget. Dessa två kallades på senare tid för Stora och Lilla Pryssan.

Stora Pryssan reste sig där Cederborgska villan ligger idag, i korsningen Bastugatan / Blecktornsgränd. Lilla Pryssan stod på den nordvästra tomten där Bastugatan korsar Timmermansgatan (f.d. Bengt Bryggares gränd).




Bastugatan 26, 1938. E till H på planskissen.
Foto: R. Kahn / Stockholms Stadsmuseum.




Bastugatan 26, E till H på planskissen.
Ritningen är gjord vid Skönhetsrådets inventering 16/9 1938.
Stockholms Stadsmuseum.




Bastugatans norra sida åt öster. Bakom planket ligger det som idag är Ivar Los park.
Fasaden vid gatlyktan hör till 26:an. H på planskissen.
Foto: R. Kahn, 1938 / Stockholms Stadsmuseum.




Bastugatan åt öster, november 2012.
Ungefär samma utsnitt som på bilden ovan.
Det gula huset till höger är gatahuset Bastugatan 22.




Bastugatan åt väster. Huset närmast kameran är gathuset Bastugatan 22.
Det uppfördes i en våning omkring 1760 och byggdes till 1846.
Foto: Oscar Heimer, 1912 / Stockholms Stadsmuseum

Flygelbyggnaden till Bastugatan 22, den som sträcker sig i nord-sydlig riktning inne på gården, byggdes 1865 och byggdes till 1868.

De små tvillinghusen, som ligger på tomtens nordöstra hörn, uppfördes 1855.

Namnet Stjärngranatska gården finns präntat i några gamla dokument om Bastugatan 22 på Stadsmuseet. Kaptensänkan Rosalie Stierngranat, född Horn af Åminne, ägde nämligen 22:an mellan 1867–1894.

Huset med de tre vindskuporna hör till nummer 24 och revs någon gång mellan 1912-18. Det finns fler hus som hör till Bastugatan 24 inne på gården. Dessa byggdes 1865-66.

Huset med en gatlykta på fasaden hör till 26:an och revs 1938.

Bastugatan 28 syns bakom trädet till vänster.




Så här ser det ut idag på Bastugatan 22-24.
Parken till vänster och Blecktornsgränd till höger.
De ljusgrå partierna är förråd.
22D och E är tvillinghusen.




Tvillinghusen, Bastugatan 22.
Blecktornsgränd 1 längst till höger.
Foto: Lennart af Petersens, 1944 / Stockholms Stadsmuseum




Mariaberget från Riddarholmen år 1896.
Fotograf okänd / Stockholms Stadsmuseum
Notera lusthuset på tomten till Bastugatan 26 (parken)
och Rickard Sundells verkstad, med sitt flacka sadeltak, på Bastugatan 25.
Klicka här om du vill se bilden i ett större format.




Riddarholmen. Fotograf okänd.
Klicka här om du vill se bilden i ett större format.




En grupp sotare utanför Bastugatan 24, maj 1898. 22:an är huset med skylten.
Fotograf okänd / Stockholms Stadsmuseum




Bastugatan 22, hörnet Blecktornsgränd, november 2012.




Bastugatan 22.
Matvaruaffärens skylt hänger på Bastugatan 19.
Fotograf okänd / Stockholms Stadsmuseum




Bastugatan åt öster med parkens plank i förgrunden, maj 2013.
De gula husen är Bastugatan 22-24.




Bastugatan 28, april 2013.




Bastugatan 28, slutet av maj 2013.




Bastugatan 28, april 2013.
Fattigprästen på Söder hade lokaler här från 1903.




Sitt nuvarande utseende fick Bastugatan 28A-B mellan 1855 och 1861.
Bottenvåningen i gathus har förmodligen rester av ett hus från 1760-talet.
Den vänstra byggnaden, 28C, är troligen från slutet av 1870-talet och var då avsedd som uthus.
Kom senare att användes som plåtslageriverkstad. Bostäder från 1976.


”Högre hus tillåts på Mariaberget”
skrev Stockholms-Tidningen i en rubrik den 11 mars 1930. Stadens myndigheter hade sedan en tid haft planer på att riva den äldre bebyggelsen på Mariaberget, norr om Bastugatan, för att låta bygga sju friliggande fyravåningshus på tomterna. Samtidigt ville man passa på att bredda Bastugatan till 12 meter. Men förslaget hade förkastats av byggherrarna. Nu kom de styrande tillbaka med en trevare som gick ut på att husen nog skulle kunna få bli fem våningar höga.



Den 30 mars kunde tidningen dock meddela att också den propån gått i stöpet och att stadsplanefrågan om Bastugatans norra sida tills vidare var bordlagd.

I månadsskiftet juni-juli 1935 gjorde myndigheterna ett nytt försök. Den här gången ville de låta bygga palatsliknande enfamiljsvillor på Bastugatans norra sida, en gräddhylla, ungefär som vid Skinnarviksringen. Dessutom menade man att gatan absolut måste breddas till 20 meter. Och den här gången var byggherrarna med på noterna.

Men trots de loja sommarmånaderna hade det börjat sjuda i leden och i oktober-november opponerade sig flera sammanslutningar mot de styrandes planer, bland andra Konstnärsklubben, Samfundet S:t Erik, Stockholmsgillet, Mariaföreningen, och Konsthistoriska sällskapet. Det började alltså osa katt. Efter en tids rabalder ändrade myndigheten återigen sina ritningar för Bastugatans norra sida och förordade i stället sex lamellhus och en park. Men det var så dags.



Mitt i all tumult hade nämligen stadens överhet verkställt rivningen av ett 1700-talshus på Bastugatan 26 (C på planskissen). Arbetet hade utförs i tysthet och ställt medborgarna inför ett fullbordat faktum. Snart blev skaran som ville kämpa för bergsidyllens bevarande mycket stor.

Därför skrotades till sist även lamellhusförslaget.

I början av oktober 1938 skulle återstoden av Bastugatan 26 rivas (E till H på planskissen). Myndigheten motiverade det hela med att hussvampen grasserade i byggnaden.

Aftonbladet, den 1 oktober 1938:
”Fru Augustsson, portvakten, tycker att det är dystert att överge stället.
— Man fäster sig ju vid gamla hus, och vi vill inte alls flytta härifrån, utbrister hon. Vi har nu bott här i åtta år. Visst är det kallt om vintrarna. Inte heller finns det några bekvämligheter — vi är de enda i huset som har rinnande vatten. Men det uppvägs av trevnaden att bo så här avskilt. Vi har vår täppa, där vi bl.a. fått femtio kilo potatis. Och så kärleken till det gamla huset och till utsikten. Men nu är jag uppsagd och flyttningen börjar på måndag.”




En del exteriörscener till filmen Söderkåkar
spelades in i parken Bastugatan 26 under sommaren 1932.
Det gula huset till höger på affischen är planskissens C.
(Affischmakaren har flyttat Stadshuset ett par hundra meter åt öster.
I verkligheten bör man ha sett Riddarholmskyrkan
och Klara kyrka där till vänster om det gula huset.)