Stuckatur blev högsta mode runt om i Europa under 1800-talets industriella revolution. Även här i Sverige. Men vi hade ont om stuckatörer. Därför kom många italienska hantverkare att resa hit.
Nationalmuseet slog upp sina portar 1866, Grand Hôtel 1874 och Sturebadet 1885. Standvägens rikt dekorerade hus stod färdiga till Stockholmsutställningen 1897. Operan togs i bruk 1898. Riksdagshuset uppfördes mellan åren 1897 och 1905. Oscarsteatern invigdes 1906 och Dramatiska Teatern 1908. Och överallt var det stuckatur som gällde. När Operahuset och Dramaten byggdes lär ett nittiotal italienare ha arbetat med stuckatur här i stan, i omgångar.
Vid 1800-talets slut arbetade omkring 200 stuckatörer i Stockholm. Vid mitten av 1920-talet hade intresset för hantverket svalnat och när funktionalismen slog igenom 1930 var det inga arkitekter eller byggmästare som längre frågade efter stucklister, takrosetter och pilasterpelare i gips.
Annons i Dagens Nyheter den 19 juni 1879:
R. SUNDELL,
Bildhuggare,
förr C. G. ÖBERGS etablisement,
anlagdt år 1855,
STOCKHOLM,
25 Badstugatan 25, Söder,
utför dekorationer till byggnader ut- och invändigt i nutidens alla dertill brukliga material, uppgör ritningar och anskaffar när så önskas eleganta modeller och figurer från de första hus i Paris och Berlin till billiga priser. Stort lager af vackra takrosetter, öfver 100 olika sorter, taklister och inre ornering samt en större samling modeller för Kyrka, Kapell eller Skolsal, religösa bilder, Kristusstatyer, Kopia efter Thorwaldsen, Kristus från Vår-Fru-Kirke i Köpenhamn för billigt pris. Utställning af Cementartiklar (artificiell sten), såsom Statyer, Statyetter, Byster, Vaser, Urnor, Piedestaler, Grafmonument, Fontäner, prydnader för Trädgårdsrabatter. Ordres emottages i Herr Slöörs Magasin, Bazaren, Carl Johans Torg.
Garanti lemnas för arbetets hållbarhet.